Jäklar så less jag är på detta. Under de senaste tre veckorna har jag mer eller mindre varit dundersnuvig och haft hosta. Försökt jobba något pass därimellan men kan tänka mig att de förstört mer för tillfrisknandet än vad jag kunnat tro innan. Tur i oturen är väl att barnen varit jätte sjuka också med jämna mellanrum. Denna vecka har jag sovit, sett på tv och film med pojkarna och inte gjort något alls. Är trots detta fortsatt snorig, hostar nästan i hjäl mig nattetid och har ständig huvudvärk. Värk i lederna och att ta sig från soffan till köket upplevs som jobbigt. Detta är verkligen inte roligt, dock verkar det som var och varannan som är sjuk har en långdragen förkylning som mig..Men jag börjar fundera om det verkligen ska hålla på såhär länge. Har provat Sinova för bihålerna, tar kortisonnässpray just nu och druckit slut på all hostmedicin här hemma. 

Maken börjar tycka det är lagom trist att jag inte orkar göra någonting, barnen är rätt less. Tur Melwin är hängig så att han orkar inte bry sig. Det blir ju sådär lagom roligt när februarilönen kommer, eller så inte..Fy fasen. 

Jag bara hoppas att det ger sig och att det blir lite bättre, annars kanske man bör ringa hälsocentralen, men jag brukar dra mig in i det längsta inför att ringa, kanske beror det på att jag själv jobbar inom sjukvården. Eller vad kan de egentligen göra???

Jag hoppas jag snarast blir bättre och att jag orkar börja skriva lite här på bloggen, allt mitt fokus blir på att orka dagen och ta mig runt. 

Vi hörs, Malin